Checklista

Checklistor är viktiga och kanske de absolut vanligaste verktygen i arbetet med att identifiera risker i arbetsmiljön.

Det finns en mängd både grundläggande och specialiserade checklistemallar i Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS och på olika webbplatser med anknytning till arbetsmiljöfrågor. Dessa kan användas som de är eller anpassas till bevakningsföretagets verksamhet.

BYA:s webbplats har partsförhandlade digitala checklistor som är speciellt utformade för bevakningsbranschen. Dessa checklistor går även att använda i GIA.

Eftersom ett bevakningsföretag kan ägna sig åt vitt skilda verksamheter är checklistorna uppbyggda i tre steg. Steg 1 är till för samtliga bevakningsföretag. Steg 2 och 3 är uppdelade utifrån olika verksamheter.

Steg 1

Checklistorna i steg 1 är följande:

• Bevakning: Steg 1 - All bevakningsverksamhet
• Bevakning: Steg 1 - Bevakningsfordon

Dessa fylls i av samtliga bevakningsföretag, oberoende av vilken typ av bevakningsverksamhet de ägnar sig åt.

Steg 2

Checklistorna i steg 2 består av följande checklistor:

• Bevakning: Steg 2 - Rörliga tillsynsuppdrag
• Bevakning: Steg 2 - Fasta tillsynsuppdrag

Checklistan för Rörliga tillsynsuppdrag fylls i av bevakningsföretag som ägnar sig åt en eller flera av följande uppgifter: • Ronderande tillsyn
• Områdes- och distriktsbevakning
• Larm och åtgärd
• Störningsjour
• Parkeringsövervakning
• Biljettkontroll
• Värdehantering (CIT)

Checklistan för Fasta tillsynsuppdrag fylls i av bevakningsföretag som ägnar sig åt en eller flera av följande uppgifter:
• Stationärbevakning
• Receptionstjänst
• Säkerhetskontroll
• Hamn- och sjöfartsskydd
• Publik bevakning
• Värdedepå och uppräkning (CMS)

Steg 3

Checklistor i steg 3 består av följande checklistor:

• Bevakning: Steg 3 - Ordningshållning
• Bevakning: Steg 3 - Butikskontroll
• Bevakning: Steg 3 - Utsatta områden

Dessa fylls i av de bevakningsföretag som ägnar sig åt ordningshållning, butikskontroll eller bevakning i utsatta områden oberoende av om bevakningen sker som fasta eller rörliga tillsynsuppdrag.

För- och nackdelar med checklistor
Checklistors främsta styrka är:

  • De minskar risken för att man glömmer bort en punkt.
  • Om man använder samma lista varje gång kan man mäta om det skett en förbättring av arbetsmiljön.
  • De kräver ingen expertkunskap om riskidentifiering.

Några nackdelar:

  • Checklistor kan inte täcka alla tänkbara situationer och arbetsmoment.
  • Vissa frågeställningar i checklistorna kan vara känsliga att kontrollera beroende på rådande arbetsklimat.
  • Checklistor har oftast låg tillförlitlighet då de bygger på subjektiva bedömningar vilket leder till att två personer som undersöker samma plats kan komma till olika slutsatser.
  • Checklistor är oftast kvalitativa. Det innebär att de endast i sällsynta fall kan besvara hur ofta en risk inträffar (frekvens) eller vilken exakt konsekvens en risk innebär.

Bredda därför gärna riskbedömningar med andra verktyg och metoder, exempelvis genom en incidentdatabas och enkäter. Glöm inte att se riskerna ur ett Människa-Teknik- Organisationsperspektiv.

Källor och mer information
Arbetsmiljöverket www.av.se > Checklistor
BYA www.bya.se > Arbetsmiljö > Arbetsmiljomaterial: Läs mer
Davidsson, G. & Anderzén, I. (2008). Riskbedömningar: [idéer och fakta. (1. uppl.) Stockholm: Prevent.
Prevent www.prevent.se
Östergren, N. & Jarnefjord, U. (2009). Verktyg: riskhantering: bevakning. (1. uppl.) Solna:

Se även
MTO, Riskbedömning, Skyddsrond, Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)


Andra som läste detta läste även
MTO
Skyddsrond
Riskbedömning
Rutin
Riskidentifiering